Le Cirque des Rêves dyker upp utan förvarning. En morgon finns den bara där, där den inte gjorde dagen innan. Den öppnar vid skymning, och stänger vid gryning, och under nattens timmar kommer den visa dig en spektakulär uppvisning i svart och vitt, helt olikt något du någonsin sett tidigare. Men den gömmer även djupare hemligheter som inte kan ses. Ett spel som spelas mellan två motståndare som bara kan ha en utgång, och en kärlekssaga som inte kan sluta lyckligt.
Den senast avslutade boken för min del är The Night Circus av Erin Morgenstern, som jag minst sagt gillade.
Min första tanke var att den här boken påminner mig väldigt mycket om en av mina favoritböcker, Jonathan Strange & Mr. Norell av Susanna Clarke. De är lika på många sätt, både i själva berättelsen och i sättet de berättas på. Ändå är de inte närmelsevis tillräckligt lika varandra för att The Night Circus ska kännas som en upprepning eller efterapning. The Night Circus har en alldeles egen stämning och magi, och det är med stor förtjusning jag ramlar in i den.
Berättelsen hoppar mycket fram och tillbaka i tiden, och byter i samband med det ofta ur vems perspektiv historien berättas. Till en början gjorde det att jag hade lite svårt att hålla reda på hur allt låg till och vart i tiden man befann sig, men jag kom snabbt in i det. Faktiskt så tyckte jag att det var väldigt snyggt gjort, och höjde spänningen och intresset genom att det både klarade ut frågetecken och skapade nya, samtidigt som jag fortsatte vända sida efter sida för att se hur alla perspektiv och tider tillslut skulle bindas ihop.
Kort sagt gillade jag verkligen boken, var det verkligen min typ av bok, och jag gillade den mycket. Den var finstämd, spännande och magisk.
Jag har varit sjuk ett tag nu, mer eller mindre sedan jag kom hem från Malmö faktiskt. Och har därmed inte varit intresserad av mycket annat än att försöka klämma in så många timmars sömn man möjligtvis bara kan per dag. Men nu börjar jag äntligen komma på benen igen, och hoppas att jag kunna komma igång med lite läsning igen, och även snart kan få upp bloggen på benen igen!
Det här är alltså den minsta boken i min bokhylla! På ett ungefär.
Jag har böcker som är tunnare, några som är aningen smalare, men slår man ut och jämför alla faktorer, så är det nog den här underbar boken som är minst. Det var lite svårbedömt ärligt talat, men det här är i alla fall helt klart den minsta inbundna bok i bokhyllan, så det är alltid något.
Det är i alla fall pocketversionen av 75 års jubileeumsutgåvan av The Hobbit av J.R.R. Tolkien, och det är kanske den trevligaste bok jag någonsin sett. Och kanske även ett av mina all-time-favorite omslag. Jag diggar den kort sagt.
På sin 83:e födelsedag omkommer tivolimekanikern Eddie i en olycka när en karusell på tivolit där han arbetar går sönder. I ett försök att rädda livet på en flicka kastar sig Eddie i vägen mellan henne, och en fallande karusellvagn, och går sin egen död till mötes. När han sedan vaknar upp i himlen inser han snart att livet efter döden inte är vad han väntat sig. Himlen visar sig vara den plats där man tillslut får sitt liv på jorden förklarat för sig. Fem personer som haft avgörnade inverkan på ditt liv, vare sig du vetat om det eller inte, förklarar för dig varför ditt liv blev som det blev, och varför det behövde bli så.
Jag hade ingen uppfattning alls om boken när jag började läsa, men fastnade i den på mindre än en sida. Jag vet inte riktigt vad det var som grep tag i mig så snabbt, men fastnade det gjorde jag. Hela boken är skriven i en långsam, finstämd ton, som påminner mig lite om stämningen jag upplever i Paulo Coelhos böcker. Inledningen utgörs av de sista få timmarna av Eddies liv, för att sedan efter hans död ta med oss från början, steg för steg genom hela hans liv.
Boken ställer frågan "Varför är jag här?", och filosoferar i hur vida något liv kan vara bortslösat eller meningslöst. Eddie är övertygad om att hans liv har varit ett slöseri. Han hatar meningslöseheten han fastnade i, och det faktum att han aldrig gjorde något åt det. Ändå vill boken visa att inget liv är meningslöst. Även sånt vi kanske inte tycker har någon mening, kan ha mening för andra. Vi själva kan göra större avtryck på världen än vad vi någonsin är medvetna om, och vi ska ta vara på det.
Egentligen har vi hört det förut, men den här boken säger det igen, på ett så fint, sansat och betryggande sätt att jag inte kan motstå det. Eddie är sympatisk och genuin, med många brister och fel, men jag tog honom genast till mitt hjärta. Trots att boken tar sig framåt i sitt eget tempo, utan brådska, kändes det aldrig trögt, utan man sveps med i bokens trygghet och låter den ta sin tid.
Jag gillade kort sagt verkligen boken, och kommer defenitivt läsa mer av Mitch Aldbom!
Efter England hann jag mer eller mindre bara hem och packa om väskorna innan jag drog vidare söderut mot Malmö för att hälsa på en vän. Och väl i Malmö hade jag en viktig sak att klara av framför alla andra.
Science Fiction -Bokhandeln.
Upptäkten av SF-bokhandeln var en sådan milstolpe att jag nästan är villig att dela upp mitt liv i före och efter Science Fiction Bokhandeln. Jag bor tyvärr inte särskilt nära någon av de städer där bokhandeln finns, så när jag väl är i området är ett besök obligatoriskt.
Den här gången fick jag med mig två böcker hem, varav den första är Moriarty - The Hounds of The D'Urbervilles av Kim Newman. Jag är för tillfället lite hung-up på Sherlock Holmes, och tyckte att det här verkade som ett roligt sidospår till det.
Den andra boken är The Affinity Bridge av George Mann, och ska jag vara helt ärlig var det mest det helt fantastiska omslaget som fick mig att köpa den här boken. Men jag har trots allt en permanent besatthet av det viktorianska england så det är alltid en bra utgångspunkt. Att blanda in lite steampunk låter inte heller som en dålig idé, utan jag tror att jag förhoppningsvis kan komma att uppskatta mer än bara utsidan av boken!
Jag blev taggad av den supermysiga bloggen Bokparadis att göra den här enkäten, so here we go!
1. Ljudbok eller bok i handen? Jag gillar ljudböcker, och lyssnar gärna på sådanna när jag tränar, städar, lagar mat o.s.v. men de kan ändå inte mäta sig med en bok i handen. Det blir en annan känsla då och man får tid att verkligen försvinna in i boken på ett helt annat sätt.
2. Pocket eller inbunden? Helt klart inbundna böcker. Dels för att de är så fina, men också för att läsformatet är mycket bekvämare. Svenska pocketböcker undviker jag bäst jag kan, för jag tycker de är ganska obekväma att läsa helt enkelt. Dock jag tycker ändå att lite större, engelska pocketböcker är mycket bättre.
3. Påhittat eller verklighetsbaserat? (Ficton/non fiction) Visst finns det verklighetsbaserade böcker jag fastnar för, men i regel föredrar jag fiktionens gränslösa värld.
4. Harry Potter eller Twilight? Mitt hjärta är för evigt svuret till Harry Potter.
5. Fantasyvärld eller vår värld? Fantasy. Men personligen älskar jag när gränsen mellan fantasy och vår värld blandas och blir otydlig.
6. Kindle, iPad eller annat? Jag har aldrig provat någon läsplatta. Jag envisas stenhårt med att hålla mig till pappersböcker. De luktar gott och har fina omslag.
7. Låna eller köpa böcker? Jag läserom böcker väldigt mycket, så att äga åtminstone mina favoritböcker är ett måste för mig, men jag köper överlag majoriteten av böckerna jag läser.
8. Bokhandlar eller online? Jag handlar mycket online då jag har dålig tillgång till bokhandlar där jag bor, men kan jag välja handlar jag helst i en bokhandel.
9. Ensamstående bok eller trilogi? Jag föredrar inget av alternativen utan tycker det beror på boken. En del böcker mår bäst av att avslutas efter en bok, medans andra behöver fortsättningar.
10. Tjock bok eller kort bok? Det spelar mig ingen roll. Hittar jag en bok som berättar en underbar historia på få sidor, utan att det känns för kort eller avklippt är det underbart. Hitta jag en bok som berätta en underbar historia på tusen sidor, utan att det känns utdraget eller segt är det också underbart.
11. Romans eller action? Jag kan verkligen älska båda genrerna om de görs på rätt sätt, men jag är mycket mer kritisk och negativ mot romantiska böcker då de väldigt lätt trillar över gränsen av vad som är cheesy och kliché, så jag får nog säga action.
12. Mysa under en filt eller steka i solen? Jag älskar verkligen sol och värme, men jag har inte tålamådet för att ligga och pressa på stranden. Att mysa under en filt passar mig bättre då.
13. Varm choklad eller latte? Är te-fanatiker av högsta grad och har aldrig förstått grejen med kaffe alls, så det blir varm choklad.
14. Läsa recensioner eller bilda en egen uppfattning? Jag läser gärna recensioner för att få boktips och se vilka böcker som verkar läsvärda, men försöker att inte låta dem påverka min uppfattning av boken.
Jag taggar sedan alla som ha lust att göra den här enkäten! Vilket jag hoppas alla har, för den var rolig att göra!
För mig är London lika med bokshopping. Hur skulle det kunna vara något annat när Europas största bokhandel finns där? Ett Waterstones med fem gigantiska våningar fyllda av böcker. FEM! Jag springer runt som en yr höna där inne. Det är så mycket att jag inte vet vart jag ska ta vägen först.
Den här gången höll jag mig visserligen ganska lugn med bokshoppingen, och det blev "bara" fem böcker. Även om att det var väldigt nära är jag plockade med mig ett boxset av alla Harry Potter böckerna på engelska. Det var just det som var problemt den här resan, jag förälskade mig i väldigt många boxset, vilket inte var idealt varken för min plånbok, vikten på min resväska, eller mina armar som skulle fått släpa på dem resten av dagen. Därför fick de bli kvar i england.
Med mig hem fick jag i alla fall the five people you meet in heaven av Mitch Aldbom, Oliver Twist av Charles Dickens, The Night Circus av Erin Morgenstern, I am the messenger av Markus Zusak och Pride and Prejudice av Jane Austen.
the five people you meet in heaven läste jag ut redan i England, och jag älskade den. Den var underbar, men jag skriver nog en recension av den snart så jag säger inget mer nu.
De två sistnämnda böckerna har jag redan läst, och äger till och med redan på svenska, men när jag nyligen läste om Stolthet och Fördom på svenska så kände jag bara att det var helt fel. Den måste läsas på engelska för att den rätta känslan ska infinna sig, så det blev lite ett dubblett köp. I am the messenger, eller Jokern som den heter på svenska, av Markus Zusak är möjligtvis min absoluta favorit bok någonsin, och jag är helt hopplöst förälskad i Markus Zusak och hans sätt att skriva, så när jag hittade den här kunde jag inte motstå att se hur boken tar sig ut på sitt orginalspråk.
En liten tanke som slog mig när jag vandrade runt i bokhandlarna i England var hur mycket bättre de är på bokomslag än Sverige. Jag skulle kunnat spendera en hela dagar där med att bara förlora mig i alla omslag.
Jag har inte läst så mycket de senaste dagarna ska det erkännas. Anledningen är att jag har varit, tja, nedgrävd på annat håll. Mer eller bortkopplad från verkligheten har jag befunnit mig i ett fiktivt, tidigt 1800-tals England. Jag har nämligen spenderat all min lediga tid med att maratontitta på alla filmatiseringar jag kunnat hitta av Stolthet & Fördom (det finns en hel del visade det sig), samt att varva alla filmer och TV-serier med att läsa boken igen. Jag drabbades av akut Jane Austen-feber så att säga. Och anledningen till varför, stavas The Lizzie Bennet Diaries.
Jag har följt den här webb-serien ändå sedan den började i april, men i måndaAgs snuddade serien tillslut vid en väldigt avgörande scen i boken, vilket utlöste min akuta Austen-feber.
The Lizzie Bennet Diaries är alltså en modern adaption av Stolthet & Fördom, upplagd i Vloggformat. Man får följa Lizzie Bennet i hennes liv via hennes videobloggar. Större delen av serien består av Lizzie själv som återberättar historien, men hon får även mycket hjälp av ett gäng välkända karaktärer i nya tappningar. Varje avsnitt är i regel 3 till 5 minuter långt, och serien är i skrivande stund nu uppe i precis 60 avsnitt.
Och det är så bra! Idéen med att återberätta Jane Austens mest kända klassiker genom videobloggar är rolig bara i sig, men det är också underbart bra gjort! Det har blivit snyggt uppdaterat för att passa modern tid och karaktärerna har passats in på precis rätt sätt! Serien är även full av helt geniala referenser till både boken och filmatiseringar av boken, vilket gör att den blir extra rolig att följa om man har läst boken, eller sett någon filmatisering. Det är minst sagt beroende framkallande...
Serien är alltså i full gång och nya avsnitt kommer varje måndag och torsdag, så jag rekommenderar verkligen alla att kolla in den! Vare sig man läst eller sett något av Stolthet & Fördom innan eller inte!
Jag har bara en enda signerad bok, och det är The Fault In Our Stars av underbara John Green.
Precis som över hundratusen andra personer sprang jag till amazon och kastade mig på förbeställningsknappen flera månader innan boken släpptes, så fort jag fick höra att John Green lovat att signera alla förbeställda böcker. Det var ett tillfälle för bra för att missa.
Och mycket riktigt höll han sitt löfte, för några månader senare hittade jag minsann ett signerat exemplar i min brevlåda!
Boken är i övrigt fantastisk. Definitivt bland de bästa böckerna jag läst i år. Den släpps även på svenska i februari nästa år under titeln Förr eller senare exploderar jag.
Jag är en tjugoårig boktokig tjej som tänkte samla allt det jag älskar med böcker i den här bloggen. Lukten av papper och trycksvärta, vad jag råkar läsa just nu, bokrelaterade tankar och fotografier på bokhyllor och böcker.
Trevligt att träffas!
