bokslott.blogg.se

Jag har inte läst så mycket de senaste dagarna ska det erkännas. Anledningen är att jag har varit, tja, nedgrävd på annat håll. Mer eller bortkopplad från verkligheten har jag befunnit mig i ett fiktivt, tidigt 1800-tals England.
Jag har nämligen spenderat all min lediga tid med att maratontitta på alla filmatiseringar jag kunnat hitta av Stolthet & Fördom (det finns en hel del visade det sig), samt att varva alla filmer och TV-serier med att läsa boken igen. Jag drabbades av akut Jane Austen-feber så att säga. Och anledningen till varför, stavas The Lizzie Bennet Diaries.

Jag har följt den här webb-serien ändå sedan den började i april, men i måndaAgs snuddade serien tillslut vid en väldigt avgörande scen i boken, vilket utlöste min akuta Austen-feber. 

The Lizzie Bennet Diaries är alltså en modern adaption av Stolthet & Fördom, upplagd i Vloggformat.  Man får följa Lizzie Bennet i hennes liv via hennes videobloggar. Större delen av serien består av Lizzie själv som återberättar historien, men hon får även mycket hjälp av ett gäng välkända karaktärer i nya tappningar. Varje avsnitt är i regel 3 till 5 minuter långt, och serien är i skrivande stund nu uppe i precis 60 avsnitt. 

Och det är så bra! Idéen med att återberätta Jane Austens mest kända klassiker genom videobloggar är rolig bara i sig, men det är också underbart bra gjort! Det har blivit snyggt uppdaterat för att passa modern tid och karaktärerna har passats in på precis rätt sätt! Serien är även full av helt geniala referenser till både boken och filmatiseringar av boken, vilket gör att den blir extra rolig att följa om man har läst boken, eller sett någon filmatisering. Det är minst sagt beroende framkallande...

Serien är alltså i full gång och nya avsnitt kommer varje måndag och torsdag, så jag rekommenderar verkligen alla att kolla in den! Vare sig man läst eller sett något av Stolthet & Fördom innan eller inte!

 

(Source:#Waterstones)

 

 

Det gör ju inte mycket annat än regnar nuförtiden, men för en gångs skull gör det mig inget. 
Får jag bara gräva ner mig i min fotölj med en kopp te och en bok så känns faktiskt regn helt ok. 

Så jag gör just det, och fortsätter i med mitt 'Sherlock Holmes-projekt'!

Jag är så hopplöst förälskad i de här fantastiska bokstöden!

 

Lite efter de flesta andra, men idag kom den äntligen! Mitt exemplar av The Casual Vacancy!
Men jag ska nog trots allt avsluta de böcker jag håller på med innan jag sätter tänderna i den här snyggingen!

Visst har alla någon gång börjat läsa en bok som man fastnar i? Det tar emot att läsa vidare och varje ord blir en kamp. Boken blir tung att plocka upp, men oerhört lätt att lägga ifrån sig. Intresset infinner sig helt enkelt aldrig. Inte bara det, utan det lyser verkligen med sin frånvaro. Som en stor neonskylt rakt över bokens sidor blinkar det. Ointresset. 

Vad gör man då egentligen? Fortsätter man läsa, eller lägger man ifrån sig boken och låter den förbli outläst? Många av mina vänner slutar helt enkelt läsa boken de har svårt att ta sig igenom. Jag kan inte det. Jag kan bara inte. Jag har aldrig lämnat en bok outläst. Det är inte ovanligt att jag tar en paus med boken. Läser en bok eller två emellan innan jag ger mig på den boken igen. De flesta av mina kompisar tycker att jag är lite puckad som inte bara slutar läsa om jag inte är intresserad av en bok, vilket jag självklart kan förstå på sätt och vis. Men jag har mina anledningar till varför jag vägrar ge upp på böcker.  

En anledning är att jag alltid känner att jag måste veta hur boken slutar, men det är egentligen kanske den mest obetydliga anledningen till varför jag avslutar böcker. Saken är att trots att jag kan ha otroligt svårt att komma in i böcker och tycker att det är en kamp att ta mig igenom varje sida, så har det hänt flera gånger att bokens sista sidor ändrat allt. Att de har varit fantastiska, och ändrat hela min uppfattning av boken. När jag läste Parfymen - Historien om en mördare av Patrick Süskind, var det en plåga. Större delen av boken var det en kamp att hålla intresset uppe. Men under de sista femtio sidorna hände något. Jag vet inte vad, men plötsligt klickade allt. Intresset vaknade och jag greppade helt plötsligt hela historien. De sista sidorna var inte bara intressanta i sig, utan gjorde att jag uppfattade hela boken annorlunda.

Många tycker nog att det är slöseri med tid att läsa en bok som man inte kan hitta något intresse för. Jag håller inte med. Flera böcker som jag läst, som jag aldrig hittade intresset för, utan fick kämpa mig igenom från första till sista sidan, har anbsolut inte varit slöseri med tid. Saker är att trots allt, har jag fått något med mig från dem. Jag har lärt mig något, fått se saker på ett nytt sätt eller vad som helst, något har jag fått med mig. Det är väldigt sällan jag känner att en bok jag fått kämpa mig igenom har varit slöseri med tid. Värt att notera är att det är betydligt oftare jag känner att jag slösat bort min tid och inte direkt fått ut något av böcker jag plöjt igenom snabbt och knappt kunnat lägga ifrån mig...

 

(Source:Bookshelfporn)

 

En del boktitlar fastnar i huvudet på mig. Jag går runt och säger dem om och om igen, verkligen smakar på dem. Jag vet inte varför, men jag verkligen älskar bra boktitlar. Vad jag tycker om en boktitel kan därför vara ganska avgörande för om jag kommer välja att läsa boken eller inte. På gott och ont. 

 

Hursomhelst tänkte jag dela med mig med några av mina favorittitlar!

 

Och ska jag vara ärlig är det lite så fortfarande...

 

Vacker redan till att börja med, men oemotståndlig när man läst boken.

 

Inte bara att titeln är snygg som attan, den ligger bra i munnen också. Jag vill bara säga den om och om igen. 

 

Den här titeln tycker jag är så magisk, sorglig och vemodig. Kanske min absoluta favorit!

 

 

Man brukar ju säga att hunden är människans bästa vän. Tja, pocketböcker har också en bästa vän.  Pocketfodralet. 

De allra flesta håller nog med om att pocketböcker är den ultimata reseboken, eller hur? De är små, väger inte mycket och är överlag lätta att ta med sig överallt. Problemet är bara att de är ganska mycket ömtåligare än vanliga inbundna böcker. 

Jag som är något av ett neatfreak när det gäller böcker, och gärna vill hålla dem i så fint skick som bara möjligt, avgudar pocketfodral. Det skaver fortfarande lite i mig att tänka på när jag packade med mig min pocketbok av Jonathan Strange & Mr. Norell i resväskan, för att en dag under resans gång dra upp den och upptäcka en lång reva rakt över inte bara omslaget, utan även de tio första sidorna i boken... Det är sånt som inte får hända med ens favoritböcker. 

Jag minns inte vad det är för märke på mitt pocketfodral, det är bara ett snyggt, klassiskt stilrent i svart skinn, men det finns i hundratals fäger, material och designer, Det är bara välja och vraka och aldrig mer behöva dra upp en förstörd pocketbok ur väskan igen! Jag har rest massor med pocketböcker sen jag köpte pocketfodralet, och alla böcker som åkt med mig är i prima form!

Min första favoritbok var utan tvekan "Pippi Långstump" av Astrid Lindgren. Jag trodde till och med att jag var Pippi under en period. 
När jag var åtta upptäckte jag sedan J.K. Rowlings "Harry Potter", och J.R.R. Tolkiens "Sagan om Ringen", och de böckerna har varit de största favoriterna under hela min uppväxt, och är det än idag! 

 

"Frankenstein" av Mary Shelly och "Böcker som förändrade världen" av Andrew Taylor.

 

 

Ganska sällan egentligen. Fast jag inbillar mig att jag har en ganska stor bekvämlighetszon. Medelstor i alla fall. 

 

Fantasy är den genre som står mig närmast hjärtat, men jag har en väldigt fri tolkning av fantasy. 

 

Bortsett från de uppenbara som Rowling och Tolkien, så älskar jag Markus Zusak. Hans stil, språkanvändning och berättelser är helt fantastiska. 

 

Mycket av vad jag läst hittills i år har varit mycket bra, men "The Fault in Our Stars" av John Green gjorde ett väldigt starkt intryck på mig, och jag måste även nämna "The Great Gatsby" av F. Scott Fitzgerald som jag älskade mycket mer än vad jag väntat. 

Sämsta bok du läst i år?
"Nalle Puh" av A.A. Milnes. Jag hade aldrig läst den klassiska berättelsen om Puh förut, så jag tänkte göra slag i saken och göra det. Det visade sig att jag inte missat något. Jag gillade den verkligen inte. 

Senast utlästa bok?

"A Study in Scarlet" av Sir Arthur Conan Doyle

 

 

"A Study in Scarlet" av Sir Arthur Conan Doyle

 

Jag har väldigt svårt att hålla mig till en bok i taget utan är en slalomläsare av högsta grad. När jag är som värst kan jag hålla på med upptåt sex böcker samtidigt. 

 

Nej! Och har inga planer på att skaffa en! Jag älskar fysiska böcker alldelses för mycket. 

 

Antingen i sängen innan jag ska lägga mig, eller i min läsfotölj.

 

En jäkla massa Sherlock Holmes. "A Casual Vacancy" av J.K. Rowling ska också bli spännande. 

En bokblogg. En blogg om böcker, litteratur, bokhandlar, trycksvärta och papper. Här hade jag tänkt att mina tankar om allt sådant ska få löpa amok och rinna av sig genom tangenterna på min laptop. Det kommer förmodligen bli en del klassiska bokrecensioner, men även en massa babbel om böcker överlag, om författare och inköp, omslag och titlar. Och allt annat bokrelaterat jag kan tänka på. Förmodligen kommer det slinka in en del film och tv också på ett hörn. 

 

Vi får se vad som händer helt enkelt. Framför allt är bloggen tänkt som en drivkraft för att ta mig ur lässvackan jag trillade ner i för ett tag sedan. Det går uppåt igen, men jag kan behöva en spark i baken.