Utläst: Ringens Brödraskap
Kategori: Recensioner
OBS! Det här inte är en recension av själva boken (det tar jag vid ett annat tillfälle), utan snarare en recension av nyöversättningen!
Jag var knappt tio första gången jag läste triologin. Eller ja, lyssnade på ljudböckerna av dem i alla fall. Det var över hösten/vintern, och jag kommer ihåg att jag påbörjade Konungens Återkomst precis lagom till jul det året. Av en ren slump såklart, men det blev tradition. Varje år sedan dess har jag antingen läst eller lyssnat på alla Sagan om Ringen böckerna runt jul. Det har blivit en viktigare jultraditon för mig än Kalle Anka på julafton. Jag och min pappa har till på köpet varje år, i sju år, tittat på de förlängda versionerna av filmerna till jul. Det är kanske en lite småknäpp tradition, men jag älskar det, och tröttnar aldrig. Sagan om Ringen har en väldigt speciell plats i mitt hjärta, kanske till och med framför Harry Potter.
Hursomhelst har jag alltid läst/lyssnat på den gamla översättningen av Åke Ohlmark, men i år bestämde jag mig för att ge nyöversättningarna en chans. Det började inte så bra. Redan på första sidan höll jag på att slå ihop boken, och byta tillbaka till den gamla. Varför? För att Bilbo Baggins hade nu blivit översatt till Bilbo Secker. I den gamla utgåvan hette han Bilbo Bagger, och jag hade hållit tummarna för att de helt enkelt skulle behållit engelskans Baggins även på svenska. Men icke.
Jag inser visserligen att om man plockar isär Baggins hittar man ordet säck(Bag) i det, men aldrig i mitt liv hade jag tidigare kopplat ihop namnet Baggis med säckar? Att Baggershus nu blivit översatt till Säcks Ände gör mig mindre (jag gillar det faktiskt), då övergången där känns mindre och mer logisk, men just att Baggins blev Secker har jag svårt att acceptera.
Jag inser visserligen att om man plockar isär Baggins hittar man ordet säck(Bag) i det, men aldrig i mitt liv hade jag tidigare kopplat ihop namnet Baggis med säckar? Att Baggershus nu blivit översatt till Säcks Ände gör mig mindre (jag gillar det faktiskt), då övergången där känns mindre och mer logisk, men just att Baggins blev Secker har jag svårt att acceptera.
Därefter gick det utför ett tag, och jag gnisslade tänder varje gång jag läste namnet Secker. Det tog emellertid inte lång tid innan jag började jag falla mer och mer för den nya översättningen. Bland annat är jag överlycklig över att första boken nu äntligen heter Ringens Brödraskap, att hober blivit hobbitar, och att mörkmården blivit mörkveden! Endel nya versioner av namn och orter känns varken från eller till, men om jag bortser från vanans trygghet, ska det erkännas att det mesta faktiskt blivit mycket bättre översatt!
Förutom min irritation över Secker var det bara en sak som verkligen fick mig att se rött. Ringen refereras nu till som "min dyrgrip" istället för det klassiska "min älskade". Inte bara flyter det sämre med texten, och låter krystat, utan jag tycker att innebörden av ringen går förlorad. Dyrgrip kan man använda för en högt aktad släktklenod eller arvegods, vilket kanske kan tänkas lämpligt för en guldring. Men har man överhuvudtaget läst böckerna, tycker jag inte man kan ens kan argumentera för att det skulle vara en lämpligare benämning för Ringen. Ringen är ju inte bara ett kallt, dött föremål. Den har en egen vilja, och påverkar sitt eget öde. Den är förrädisk och snärjer sina bärare. Förvrider dem till att älska ringen mer än allt annat. Mer än vänner, familj, eller ens det egna livet. Ringen blir deras allt. Deras älskade. Dyrgrip räcker inte ens för att börja innefatta ringens verkliga innebörd.
Så lång historia kort, jag tycker nyöversättningen är helt suverän på nästan alla punkter. Det flyter på lätt och fint, och håller sig på flera sätt närmare originalet än den gamla översättningen, och det är egentligen bara de två punkter jag nämnt ovan som håller mig från att ge fem strålande stjärnor i betyg.
För det första kommer det ta lång tid innan jag kan accepter Secker (översättningingen känns bara för långsökt för mig, tyvärr). Och för det andra kommer jag aldrig förlåta ändringen från älskade till dyrgrip. Den punkten kommer jag aldrig vackla på, och det är det den här övesättningen faller på.
