bokslott.blogg.se

 

En av mina senast utlästa böcker är Soulless av Gail Carriger. Soulless är den fösta boken av fem i serien The Parasol Protectorate. 

Boken utspelar sig i det viktorianska England och handlar om den frispråkiga ungmön Alexia Tarabotti. I detta England där vanliga människor lever i någorlunda samspel med varulvar och vampyrer, är Fröken Tarabotti något av en raritet. Hon är själlös. Bokstavligt talat. Hennes själlöshet ger henne vissa fördelaktiga förmågor när det gäller hantering av de övernaturliga invånarna i London, vilket gör att när vampyrer börjar försvinna spårlöst, riktas misstankarna mot Alexia. Kan hon ta reda på vad som egentligen ligger bakom försvinnandena, innan det är för sent? 

Det här är vad jag kallar en "fluffbok". Det är lätt, rolig läsning man snabbt kommer in i och snabbt läser ut. Men utan något särskilt mycket djupare innehåll. Hur som helst tyckte jag att det var en rolig, fräck och uppfriskande grovkornig berättelse. Alexia är självsäker och uppkäftig, hon tar plats och säger vad hon tänker, vilket är ett väldigt trevligt avbrott mot de kvinnliga huvudkaraktärer man annars oftast ser i liknande genrer. Ja, det måste medges att boken, liksom så många andra, spinner vidare på Twilights framgångsaga med övernaturliga romanser, men liksom huvudkaraktären görs det oväntat fräscht och roligt. Roligt är trots allt huvudingrediensen i den här boken. Den tar inte sig själv på så stort allvar, utan bjuder på sig själv och hela genren. 

Överlag skulle jag absolut säga att jag gillade boken om man tar den för vad den är: fluffläsning. Jag skrattade flera gånger högt och plöjde igenom den i hög fart. Jag uppskattade hur framåt och "oblyg" hela boken var, inget vacklande hit och dit, vilket mitt aningen läströtta huvud älskade. 

Trots alla dessa positiva lovord så ska det erkännas att det inte är fantastisk litteratur, och att det dessutom förmodligen håller bäst i kort format. Efter att ha avslutat första boken, känner jag inget sug överhuvudtaget att läsa någon av de andra böckerna i serien. Jag är gott och väl belåten med Soulless, och jag tror att det som finns att säga om fröken Tarabotti mer eller mindre i den boken blivit sagt.